Gästkrönika - Så motverkar ni exkluderande jargonger

Hur vet vi egentligen när en jargong är bra eller inte? Och hur vet jag att alla i min omgivning trivs i snacket vi har? Bägge är svåra frågor.

Med Sila Snacket vill vi sätta fokus på hur språket vi använder i våra dagliga aktiviteter har stor inverkan på vårt eget och andras välmående. Faktum är att vi kunnat se att en jargong kan skapas och närvara i grupper där ingen faktiskt önskar den. Denna process kallar vi för ”illusionen av en önskad jargong”. Med andra ord, vi tror att jargongen är mer önskad än den egentligen är. Orsakerna bakom illusionen är två.

Den första orsaken är vikten av att tillhöra gemenskapen. Oberoende var vi ställer frågan så är gemenskap väldigt viktig för oss för att trivas i arbetet. Att känna tillhörighet, skratta tillsammans, få bekräftelse och uppskattning är viktigt, ibland viktigare än själva arbetet vi utför. Gemenskap kan nödvändigt dels för dessa psykiska behov, dels för de mer praktiska behoven; många arbetsuppgifter utförs i grupp och att tillhöra gemenskapen kan vara en nödvändighet för att klara av jobbet. Vad vi kunnat se, eftersom gemenskap är viktigt för oss, är att en person kan välja att skratta med eller bidra till en jargong som den själv inte trivs i – bara för att passa in i gruppen.

“Vi anser oss själva duktigare på att agera civilkurage än vi faktiskt är”

En andra orsak är utmaningen att det i många situationer är svårt att säga ifrån när någon sagt något olämpligt. Utifrån ett vetenskapligt perspektiv är det konstaterat att vi ofta anser oss själva duktigare på att agera civilkurage än vi faktiskt är. Men när en situation väl uppstår så är det inte alltid lika självklart att vi agerar. Olika faktorer spelar roll och gör det svårare att säga ifrån. Att vara ny på jobbet är en. Kanske är det chefen som säger något olämpligt, eller varför inte kunden? En persons ålder kan vara avgörande, likaså erfarenhet i branschen. Hur resten av gruppen agerar spelar också roll. Och självklart – rädslan för konsekvenser. Vad händer när jag säger ifrån? Orsakerna varför vi inte säger ifrån är flera och ofta väldigt olika – ingen situation är den samma.

Dessa är faktorerna bakom illusionen av en önskad jargong och vi kan sätta det i ett praktiskt exempel genom att föreställa oss fyra personer runt ett fikabord där alla skrattar och skämtar – men har en jargong med olämpliga skämt. Eftersom varje gruppmedlem har incitament att bidra till en jargong med olämpliga skämt (orsak nummer ett), och varje gruppmedlem har skäl att inte säga ifrån när olämpliga skämt förekommer (orsak nummer två), så finns en risk att ingen av gruppmedlemmarna faktiskt trivs i jargongen. Trots att de alla skämtar och skrattar med.

Lösningarna bakom detta problem är också två

Lösningarna bakom detta problem är också två. Den första lösningen är att varje gruppmedlem slutar att bidra till jargongen med olämpliga skämt och då finns det inte längre en jargong med olämpliga skämt. Illusionen att en jargong med olämpliga skämt är önskad försvinner. Den andra lösningen är att varje gruppmedlem börjar säga ifrån när olämpliga skämt förekommer och på så vis gör resterande gruppmedlemmar medvetna om att en jargong med olämpliga skämt inte är önskad. Då försvinner illusionen också. Däremot är den sistnämnda lösningen inte en garanti på att en jargong med olämpliga skämt kommer att upphöra – men skulle den fortgå så skulle det vara med vetskap att alla inte trivs i den. Vilket är väldigt osannolikt eftersom det är sällan vi skämtar i en jargong med avsikt att såra någon.

Detta är precis vad vi vill uppnå med Sila Snacket, ett märke och en symbol för att uppmärksamma och påminna oss själva om att undvika en tuff jargong samtidigt som vi uppmuntrar varandra att säga ifrån. Ifall det inte finns en kultur där alla kan säga ifrån så går det aldrig att utgå från att alla trivs – något som väldigt enkelt går att mäta genom en anonym undersökning. I slutet av dagen är ingen felfri och det är lätt hänt att vi alla säger saker som kan såra någon – det är svårt att veta eftersom vi alla har väldigt olika gränser och påverkas av olika saker.

“I grunden handlar det om att värna om varandras välmående i arbetet”

Att vi säger olämpliga saker är oundvikligt eftersom gränser ständigt förflyttas i tid och rum. Men hur jag hanterar att bli tillsagd av kollegan kan komma att vara avgörande. Om jag går till försvarsställning så kommer hen troligen inte vilja göra det igen. Men ifall jag ber om ursäkt och respekterar hur svårt det var för kollegan att säga ifrån så lär det bli mycket enklare nästa gång. Och samma person kommer mer sannolikt ge samma respons tillbaka när jag säger ifrån mot hen.

Därför väljer vi aktivt att arbeta med en retorik genom Sila Snacket som är inbjudande och där vi bjuder in varandra att hjälpas åt med att navigera i jargongen och gränsdragningar snarare än att slå varandra på fingrarna. Vi märker själva att det fungerar eftersom det i grunden handlar om att värna om varandras välmående i arbetet – där finns inget att förlora på det.

Vi från teamet i Sila Snacket hoppas att inlägget varit tankeväckande och vi välkomnar alla nyfikna personer att ta kontakt med oss för frågor eller intresse att samarbeta. Du hittar oss på www.silasnacket.se

Vill du lyssna när Charlie delar med sig av resultatet av deras projekt och fler konkreta tips? Då kan vi tipsa dig om vår podd People & Culture - 30 min företagskultur. Där samtalar vi med Charlie kring jargonger och hur de kan leda till livsfarliga situationer. Du hittar avsnittet här