Institutet för global hälsa varnade för detta problem och angav att hög bullerexponering, brist på grönområden och föroreningar är de vanligaste faktorerna.
Madrid är en av de europeiska städer med högst dödlighet på grund av föroreningar
Enligt en studie genomförd av Institutet för global hälsa i Barcelona (ISGlobal) i över tusen europeiska städer kunde man bekräfta att Brescia och Madrid har den högsta dödligheten på grund av luftföroreningar. Den italienska staden på grund av fina partiklar och den spanska på grund av kvävedioxid.
Samma studie pekar ut Trieste, också i Italien, som den stad med högst dödlighet på grund av brist på grönområden och Riga i Lettland som den huvudstad med högst andel av befolkningen som utsätts för skadliga bullernivåer.
På den positiva sidan är Madrid, Barcelona och Wien de tre storstadsområden i Europa som får bäst betyg i indexet för hållbar stadsplanering (IDUS).
Studien betonar att 99,8 % av den urbana befolkningen i Europa utsätts för halter av fina partiklar som överstiger det maximala värdet som rekommenderas av Världshälsoorganisationen (WHO).
Tre av de fem städer med flest undvikbara dödsfall per år på grund av denna orsak är italienska: Brescia med 293, Bergamo med 176 och Vicenza med 159. Enligt studien är de genomsnittliga halterna i milligram per kubikmeter 28, 26 och 27, jämfört med 3 i Reykjavik, som är den bästa staden i Europa på detta område.
Storstadsområdet Madrid har de sämsta siffrorna när det gäller kvävedioxid – som främst produceras av trafik och industri – med 1 966 undvikbara dödsfall.
Oro i Europa över föroreningsnivåerna
På pallen för denna förorening finns även Antwerpen (Belgien) med 254 och Turin (Italien) med 562. Därefter följer storstadsområdena Paris (2 135 undvikbara dödsfall), Milano (Italien, 1 864) och Barcelona (Spanien, 1 554).
Däremot är norska Tromsø och svenska Umeå de minst drabbade av NO2, med noll respektive två undvikbara dödsfall. I samma anda påpekar författarna till analysen att 125 000 dödsfall per år skulle kunna undvikas i Europa genom att sänka halterna av fina partiklar och upp till 80 000 om NO2 minskades.
Brist på grönområden, en av konsekvenserna av föroreningar
Mer än 60 % av befolkningen i europeiska städer bor i områden med brist på grönområden.
De städer som har högst dödlighet på grund av brist på vegetation är Trieste och Turin i Italien och Blackpool i Storbritannien. I dessa städer bor 73,9 %, 92,2 % respektive 72,6 % av befolkningen i områden med mindre vegetation än vad som rekommenderas.
Om man beaktar offentliga eller gemensamma grönområden är den bästa staden den portugisiska staden Paredes, där 63,85 % av ytan och endast 4,35 % av invånarna bor i områden med mindre än 25 % grönområden.
Turin utmärker sig för sin brist på vegetation.
Sämst i rankningen är spanska Cádiz, med endast 7,06 % gröna ytor och 100 % av befolkningen i områden som inte når den rekommenderade andelen. Enligt ISGlobal skulle 20 dödsfall per år kunna undvikas i staden.
Dödlighet på grund av buller, en oroande faktor
Studien fastställer ingen ranking av dödlighet på grund av buller på grund av svårigheten att jämföra data, men grupperar städerna efter kvaliteten på deras värden.
Den värsta av huvudstäderna när det gäller andelen befolkning som utsätts för skadliga bullernivåer är Riga (81,6 % av invånarna), följt av Prag (70,6 %), Paris (66,9 %) och Oslo (62,5 %). De tystaste huvudstäderna är Berlin (29,8 %), Bryssel (30,3 %) och London (33,8 %).
IDUS utvärderar med hjälp av 13 indikatorer i vilken utsträckning städernas utformning främjar hälsan. Spanska städer toppar rankningen för stora storstadsområden och små och medelstora tätorter.
Bland de förstnämnda, med mer än 1,5 miljoner invånare, får Madrid och Barcelona de bästa betygen av de elva städer som undersökts, med 6,04 respektive 5,67, före Wien med 5,29 poäng, London med 5,28 och Rom med 5,08.
Spanien drabbas också av klimatförändringarna och föroreningarna
Lissabon är den bäst utrustade staden bland de med 500 000–1 500 000 invånare, Bilbao (norra Spanien) leder de medelstora stadsområdena (200 000 – 500 000), Pamplona (norra Spanien) de små (50 000 – 200 000) och Campobasso (Italien) de med färre än 50 000 invånare.
