Inga pengar, inga kvitton, inga ärendenummer: bankomaten ”svalde” 16 500 euro och lämnade ägaren utan svar i tre veckor

Att stoppa in en bunt sedlar i en bankomat och vänta på ljudsignalen ”insättning bekräftad” är en procedur som vi tar för given, nästan lika rutinmässig som att betala för morgonkaffet. Tänk dig att bankomaten bestämmer sig för att stänga precis när den just har svalt alla dina pengar: kallsvett garanterat. Det var precis vad som hände, när han försökte sätta in 16 500 euro i en bankomat i Batopin-nätverket.

Maskinen började räkna sedlarna, stannade halvvägs och stängdes plötsligt av, som en bärbar dator som stängts av utan att spara arbetet. Resultat: kortet föll ut, transaktionen avbröts och inget meddelande om att allt var i ordning visades. Tre veckor senare hade fortfarande inte fått någon tydlig förklaring eller ett enda euro.

Vad hände egentligen i bankomaten i Vilvoorde?

en butik som säljer drycker och tobaksvaror, kom med 250 sedlar à 50 euro (12 500 euro) och 200 sedlar à 20 euro (4000 euro) som han skulle sätta in på sitt konto i KBC-banken. Bankomaten, som ligger i Vilvoorde (Flandern), började svälja sedlarna utan ett ord, tills den, efter att ha utfört halva uppdraget, stängdes av utan förvarning och spottade ut kortet.

Handlaren ringde omedelbart till supporten, vars nummer stod på bankomatens skärm. En tekniker från Batopin kom, startade om maskinen, och… den gick sönder igen. Det fanns inga digitala spår av transaktionen, så stod bokstavligen där med tomma händer: varken pengar, kvitto eller ärendenummer för att vända sig till domstol.

Varför komplicerar Batopin processen för att lämna in ett klagomål?

Batopin är inte en bank i ordets rätta bemärkelse, utan ett joint venture som driver bankomaterna BNP Paribas Fortis, KBC, ING och Belfius. I en ideal värld skulle detta ha förenklat ärendet, men i praktiken hamnade i ett byråkratiskt pingpongspel: KBC sa åt honom att vända sig till Batopin, och Batopin sa åt honom att vända sig till KBC.

Hans kundansvarige skickade tre brev till huvudkontoret, men fick inget svar. Under tiden fick kunden motstridiga uppgifter och ingen konkret datum för när pengarna skulle återbetalas, vilket gjorde honom ännu mer irriterad: ”När man har 16 500 euro spärrade väger tystnaden tyngre än några bankavgifter”, säger han ironiskt.

Vem ansvarar om en bankomat ”slukar” dina pengar?

Enligt belgisk lagstiftning måste kontoinnehavarens bank ersätta beloppet när en bankomat inte fungerar, även om enheten tillhör en tredje part. Det innebär att KBC har sista ordet och sedan kommer att göra upp med Batopin.

Batopin försäkrar att endast 0,05 % av insättningarna drabbas av incidenter och att efter en intern utredning ”pengarna hittades och återfördes till rätt bank”. I praktiken fick ett meddelande om att pengarna hade satts in 21 dagar efter incidenten: ”Goda nyheter, ja, men tre veckors ovisshet är för lång tid”, protesterar den drabbade.

Vilka lärdomar kan man dra av denna skrämmande historia med 16 500 euro?

Å ena sidan kan blind tillit till att tekniken aldrig sviker kosta dyrt: ett papper från bankomaten är fortfarande värt sin vikt i guld. Å andra sidan visar detta fall att komplexa företagsstrukturer (ett nätverk av flera banker) drar ut på svaren till genomsnittskunden. Därför är det bästa vapnet att spara bevis och sätta press på organisationen med konkreta tidsfrister.

fick åtminstone tillbaka sina pengar, men lovar att aldrig mer sätta in en så stor summa ”utan en levande människa i andra änden”. Skulle du våga satsa alla dina besparingar på en spelautomat som bokstavligen kan äta upp dem?