Spanska banker begär att inga ”överflödiga” investeringar görs och beklagar att kostnaderna skulle bli mycket höga, enligt en rapport från PwC.
De europeiska myndigheterna fortsätter att arbeta med den framtida införandet av den digitala euron. Ett projekt som, som Europeiska centralbanken (ECB) nyligen erkände, kommer att medföra betydande kostnader för bankerna. Och de kommer att bli höga, enligt slutsatserna i en rapport från PwC.
Konkret kommer de att uppgå till 18 miljarder euro. Detta framgår av Estudio de Costes del Euro Digital, en rapport som har utarbetats av konsultföretaget på uppdrag av de europeiska bankorganisationerna, de gamla sparbankerna och detaljhandelsbankerna samt kooperativen.
Dessa är European Banking Federation (EBF), European Savings and Retail Banking Group (ESBG) och European Association of Co-operative Banks (EACB).
Enligt rapporten kommer bankerna i euroområdet att få kostnader på upp till 18 miljarder euro i samband med införandet av den digitala euron.
Av detta belopp skulle 14,9 miljarder euro tillfalla de största instituten (de som anses vara betydande, vilket är cirka 661 i euroområdet) och de resterande 3,5 miljarder euro till de minsta instituten (de minst betydande, vilket är 2 244).
PwC:s experter uppskattar en genomsnittlig kostnad på 110 miljoner euro per bank, även om investeringen kommer att bero på storleken på institutet och andra egenskaper i dess struktur. Och detta med hänsyn till endast en del av de totala kostnader som bankerna kommer att behöva täcka i samband med införandet av den digitala euron.
Merparten av dessa kostnader, cirka 75 %, har att göra med teknik, bland annat anpassning av mobilappar, webbgränssnitt och justering av betalningsinfrastruktur, e-handel och bankomater.
Genomsnittlig kostnad per post
Särskilt stora insatser kommer att krävas för att uppdatera mobila applikationer, vilket enligt PwC:s studie kommer att kosta varje bank i genomsnitt cirka 10 miljoner euro. Inrättandet av ett specifikt bedrägerihanteringssystem för den digitala euron skulle kosta cirka 5 miljoner euro.
Anpassningen av digitala betalningslösningar kommer att innebära en genomsnittlig kostnad på 7 miljoner euro och anpassningen av bankomatinfrastrukturen cirka 9 miljoner euro. Förändringarna i bankkontoren kommer att kosta i genomsnitt cirka 2,7 miljoner euro.
Men bankerna kommer också att behöva investera i specialiserad personal och i förändringar av konto- och likviditetshanteringen, samt i riskanalys och efterlevnadsfunktioner, som kommer att behöva omvärderas.
”Initiativets omfattning är bred och ambitiös, vilket innebär en betydande resursbehov för bankerna, både i form av humankapital och finansiella resurser”, skriver rapportförfattarna.
Bankerna vill undvika uppsägningar
Antonio Romero, generaldirektör för CECA, som omfattar banker som CaixaBank, Unicaja och Ibercaja, sade för några dagar sedan att sektorn är ”konstruktiv och ansvarsfull” när det gäller införandet av den digitala euron, vars pilotprojekt de deltar i.
”Men vi måste vara ansvarsfulla och påpeka svårigheterna”, såsom de höga kostnader som införandet kommer att medföra för sektorn, tillade han under sin medverkan i den sommarkurs som BBVA och APIE anordnar vid UIMP.
Alejandra Kindelán, ordförande för AEB, som representerar bland annat Santander, BBVA och Sabadell, uppgav i samma forum att de kostnader som PwC uppskattar innebär ”mycket pengar”. Enligt hennes åsikt är det ”inte prioriterat just nu”.
”Vi har redan en infrastruktur som stöder dessa direkta digitala betalningar och vi vill undvika att göra överflödiga investeringar”, särskilt i en tid när ”bankerna har så mycket att finansiera”, tillade hon.
ECB kvantifierar inte kostnaderna
Som EL ESPAÑOL-Invertia rapporterade erkände Claudia Buch, chef för ECB:s tillsynsråd, för några veckor sedan i ett brev till Europaparlamentet att projektet med den digitala euron kommer att medföra högre kostnader för bankerna, även om hon inte kvantifierade dem.
Både banker och betalningsplattformar kommer att behöva öka sina investeringar i digitalisering, vilket kommer att öka deras kostnader, främst för att ”kunna distribuera den digitala euron”, som Buch förklarade i sitt brev.
Kostnaderna kommer att vara ojämnt fördelade. ”Behovet av investeringar i digital omställning kommer att variera från bank till bank, beroende på deras affärsmodell, storlek och befintliga tekniska infrastruktur”, bedömde ECB:s tillsynschef.
Införandet av den digitala euron kommer att påverka både kostnader och kapital. Trots detta kommer bankerna att kompenseras.
Och inte bara med ekonomiska incitament för bankerna, utan också med den digitala eurons potential att sänka driftskostnaderna genom att öka konkurrensen inom det europeiska finansiella systemet på betalningsmarknaden.
De europeiska myndigheterna arbetar för närvarande med förberedelserna för den digitala euron, som inleddes i november 2023 och kommer att slutföras i slutet av detta år. Målet är nu att bygga upp de tekniska, regleringsmässiga och operativa grunderna.
Under denna fas utarbetas bland annat prototyper, utvecklas driftsregler (det så kallade regelverket), väljs teknikleverantörer och samlas synpunkter in.
Denna fas följer på en tidigare undersökning. Beslutet om att lansera den digitala euron har ännu inte fattats, men allt tyder på att den kommer att införas som ett verktyg för strategisk suveränitet.
Bizum, Wero och andra privata initiativ
Medan ECB arbetar med att införa den digitala euron gör bankerna detsamma med sina egna privata initiativ för att skapa en stor europeisk betalningslösning.
Spanska banker driver Bizum, en av de äldsta lösningarna för omedelbara betalningar i Europa, som skapades av bankerna för nästan ett decennium sedan, medan Tyskland, Frankrike och Belgien arbetar med Wero.
Även om de båda initiativen startade separat har de just kommit överens om att koppla ihop sig för att göra det enklare för medborgare i 15 länder, däribland Italien (Bancomat) och Portugal (MB Way), att göra omedelbara betalningar mellan varandra.
Dessutom finns det liknande lösningar i andra länder. Det gäller Twint i Schweiz, Swish i Sverige, Vipps i de nordiska länderna (Norge, Danmark och Finland), Paylib i Frankrike och Blik i Polen. Den sistnämnda har flest användare, cirka 30 miljoner.
Finanskällor förklarar för EL ESPAÑOL-Invertia att det ännu är för tidigt att säga om dessa framsteg kommer att leda till en gemensam paneuropeisk betalningslösning, men att dessa steg är mycket viktiga.
Målet är att uppnå strategisk autonomi för Europeiska unionen – eller, i detta fall, för euroområdet – även inom betalningsområdet och sätta stopp för det överdrivna beroendet av utländska leverantörer, främst Visa och Mastercard.
