En hjord kor överges på en ö och 130 år senare förbryllar en genetisk studie forskarna

Muchas tvivel har lösts.

En ny genetisk studie som genomförts i en avlägsen region i södra världen har avslöjat en överraskande upptäckt tack vare analysen av ett ovanligt prov: en märklig boskapsbesättning. Det handlar om kor som levde på ön Amsterdam (även känd som Nya Amsterdam), ett territorium under fransk suveränitet som bildar ett distrikt tillsammans med öarna Saint-Paul och som är hem för en av Frankrikes fyra permanenta forskningsstationer i dess sydliga och antarktiska territorier: basen Martin-de-Viviès.

Enligt webbplatsen Future Sciences finns det på denna ö, som ligger 4 440 kilometer sydöst om Madagaskar, en rad faktorer som skulle göra det mycket svårt att hålla boskap. Bland dessa kan nämnas extrema vindbyar, kraftiga vågor och avsaknaden av permanenta färskvattenkällor, vilket gör miljön till en ogästvänlig plats för djur av detta slag.

Trots detta stämde inte denna logik i fallet med en grupp kor som enligt uppskattningar övergavs på denna subantarktiska ö under 1800-talet. Med tiden överlevde dessa djur inte bara, utan deras antal ökade till en population på omkring 2 000 djur.

Bönder på flykt och sex kor övergivna åt sitt öde

Enligt historiska uppgifter tros den ursprungliga populationen ha bestått av cirka sex kor som fördes från den franska ön Réunion 1871 av en bonde vid namn Heurtin och hans familj. Deras avsikt var att bosätta sig på den ogästvänliga ön Amsterdam och förutom att odla jord även ha boskap. Men det gick snett och efter några månader var de tillbaka, flyende från de hårda klimatförhållandena. Men i den hastiga flykten lämnade de djuren kvar på ön.

Forskare menar att dessa djur logiskt nog hamnade i en inavelsdynamik, men att denna process, som vanligtvis är skadlig, fick motsatt effekt. I detta avseende förknippas inavel med en ansamling av skadliga mutationer i genomet som orsakar biologiska dysfunktioner, vilket ökar risken för genetiska sjukdomar. Men det kan också inträffa ett annat scenario, det motsatta, som kallas utrensning. Djuren i fråga uppvisade inga av dessa defekter och var helt friska.

Dessutom visade studien också på dessa koras särart. Den genetiska karakteriseringen av djuren avslöjade att de tycktes härstamma från två mycket olika nötkreaturspopulationer av europeiska tjurar och genetiskt nära besläktade med dagens djur av rasen Jersey (cirka 75 %) och zebu från Indiska oceanen (cirka 25 %).

En mutation för att överleva

Hypotesen är att Heurtin, som var en bättre bonde än kolonist, hade gjort ett mycket speciellt urval för att ta med sig till Nya Amsterdam. Han hade valt Jerseyrasen, som var ”på modet” vid den tiden – den var den dominerande rasen – och korsat den med den lokala zebu. Kanske sökte han en generation som redan kunde anpassa sig väl till det sydliga klimatet genom att satsa på lokala raser, men också på en ras från en ö med liknande klimat.

I forskningen identifierades att dessa kor hade utvecklat en mutation som gjorde att de kunde anpassa sig bättre till den miljön. Det är en dynamik som förekommer på öar och ögrupper, så kallad ö-dvärgväxt, med andra ord ett evolutionärt fenomen där stora djurarter blir mindre när de lever på en ö eller i en isolerad miljö.

Denna historia fick dock ett abrupt slut, vilket direkt förklarar varför proverna från 18 djur som togs för de två studiekampanjer som ligger till grund för denna vetenskapliga forskning är från 1992 och 2006. Enligt den nämnda informationen avlivades hela populationen av dessa kor i all hast 2010. Anledningen, som för vissa är kontroversiell, var rent miljömässig och naturvårdsrelaterad och berodde på att ön Amsterdam klassificerats som nationellt naturreservat och naturskyddsområde av UNESCO.

Dessa kor utgjorde ett hot mot två arter som är endemiska för ön, busken Phylica arborea, som de trampade ner när de rörde sig, och Amsterdamalbatrossen Diomedea amsterdamensis, som man trodde kunde fördrivas på grund av överbetning – något som dock aldrig har kunnat bekräftas. Trots att det fanns önskemål från forskarsamhället om att skapa ett avstängt område på ön för att kunna undersöka utvecklingsprocessen noggrant, avvisade myndigheterna denna möjlighet. I denna ”rensningsaktion” eliminerades även gnagare och kattdjur.