Flera vetenskapliga studier har visat att denna enkla handling aktiverar olika hjärnmekanismer som är kopplade till njutning, koncentration och stressreducering.
Det handlar inte bara om en mania eller ett ofarligt tidsfördriv. Att trycka på den klassiska plastfolien med fingrarna tills den spricker, snurra på en penna utan att sluta, rita klotter eller leka med håret är beteenden som döljer en djupare biologisk orsak. Enligt ny forskning spelar dessa automatiska handlingar, kända som fidgeting, en viktig roll för emotionell reglering och mental koncentration.
doktor i biomedicin och vetenskapskommunikatör, mer känd som, förklarade på sina sociala medier att hjärnan söker dessa sensoriska stimuli för att reglera sig själv. ”Hjärnan söker repetitiva stimuli som hjälper den att lugna sig eller koncentrera sig”, skrev hon på sina sociala medier om denna naturliga reaktion i kroppen.
Att spränga plastbubblor kombinerar flera behagliga stimuli, bland annat det fysiska trycket med fingrarna, det torra ljudet när bubblan spricker och den omedelbara tillfredsställelsen av att se och höra resultatet. Denna kombination aktiverar delar av hjärnan som är kopplade till belöning och stressreglering. Därför finns det virtual reality-terapier som simulerar denna upplevelse för personer med nedsatt rörlighet, som en del av behandlingar för emotionell hantering.
Specialister hävdar att dessa taktila och auditiva aktiviteter hjälper till att aktivera hjärnans mekanismer för emotionell reglering, vilket inte bara lindrar ackumulerad spänning utan också förbättrar koncentrationen på kognitiva uppgifter.
Hur hjälper fidgeting att förbättra koncentrationen?
En studie utförd av Auckland University och Matai Medical Research Institute i Nya Zeeland undersökte hur fidgeting kan påverka hjärnans prestanda. Forskarna observerade att hantering av små föremål eller frekventa handrörelser förbättrar blodflödet i prefrontala cortex, den region som ansvarar för exekutiv funktion och beslutsfattande.
Även om studien fokuserade på personer med ADHD (attention deficit hyperactivity disorder), var resultaten också positiva hos vuxna utan tidigare diagnos. Detta tyder på att fidgeting kan vara en naturlig strategi som hjärnan använder för att hålla fokus i situationer som kräver hög kognitiv ansträngning.
En annan studie, ledd av psykologen KM Dillon och publicerad på portalen PubMed, utvärderade särskilt effekterna av att spränga plastbubblor på människors emotionella hälsa. I denna studie deltog universitetsstudenter, som uppgav att de kände sig mindre stressade, mer energiska och på bättre humör efter att ha lekt med det material som tillhandahölls.
Till skillnad från andra strukturerade avslappningstekniker kräver denna metod ingen förkunskap eller speciella förutsättningar och kan användas i alla sammanhang utan negativa effekter, även för personer med ångestbesvär. Därför rekommenderas den av terapeuter för att patienter med olika behov ska kunna upprätthålla balansen mellan kropp och själ.
För att göra det säkrare utan användning av plast finns det idag pedagogiska spel som kallas Pop It som fyller samma funktion. De rekommenderas för vuxna och barn från tre års ålder.
