Denna klargörande lugnar många svenska familjer och förklarar de skattemässiga begränsningarna för att dela ett bankkonto.
Skattemyndigheten klargör de skattemässiga konsekvenserna av att vara medinnehavare av ett bankkonto.
en myndighet under finansministeriet, har klargjort en vanlig fråga bland föräldrar: att lägga till sina barn som medinnehavare på ett bankkonto betraktas inte som en donation i skattehänseende.
Enligt myndigheten räknas detta som en behörighet att använda eller få tillgång till medlen, utan att det innebär att pengarna övergår till att bli deras.
Denna förtydligande är viktig för familjer där föräldrarna, på grund av ålder eller hälsa, vill att deras barn ska kunna hantera saldot eller göra betalningar utan att det påverkar deras skatteplikt.
Skattemyndigheten försäkrar att även om det finns flera kontoinnehavare, förblir det den som satte in pengarna som den faktiska ägaren.
Vad innebär det att vara medinnehavare av ett konto
Beslutet, daterat den 8 april 2025, klargör att medinnehav inte ändrar den faktiska äganderätten eller skapar delägande i saldot. Kontot betraktas som ett avtal mellan den ursprungliga innehavaren och banken; det faktum att en annan person läggs till ger endast operativa rättigheter, inte äganderätt.
Det innebär att även om ett barn står som kontoinnehavare, är det inte ägare till pengarna, utan kan bara använda dem – förutsatt att du ger ditt tillstånd. Och viktigast av allt: ingenting behöver deklareras i arv- och gåvoskatten.
Vad händer om kontoinnehavaren avlider?
En annan viktig punkt som skattemyndigheten har klargjort är vad som händer med dessa medel när den ursprungliga kontoinnehavaren avlider. I så fall övergår pengarna inte direkt till medinnehavaren, utan ingår i arvet och fördelas enligt vad som anges i testamentet eller enligt lag om testamente saknas.
Ett barn ärver därför inte automatiskt pengarna, trots att det står som medinnehavare. Det måste vänta åtminstone tills arvsrätten träder i kraft.
I vilka fall anses det vara en gåva
Även om reglerna undviker missförstånd, finns det situationer där det kan anses vara en dold gåva. Om det kan bevisas att den andra innehavaren använder pengarna för egen vinning och inte återbetalar dem, kan skattemyndigheten tolka det som en gratis överlåtelse med skattekonsekvenser.
Om barnet till exempel gör stora utgifter med medel som föräldrarna har satt in utan dokumentation som styrker att det är ett lån, kan skattemyndigheten ålägga böter på 50 % till 150 % av det icke deklarerade beloppet, utöver arvsskatt och gåvoskatt.
Hur man undviker skatteproblem
För att undvika tvivel och misstankar rekommenderar skattemyndigheten och experter följande:
- Dokumentera den verkliga ägaren: klargör att föräldrarna är ägare till pengarna.
- Använd kontrakt eller handlingar som styrker att barnet endast är behörig eller medägare, men inte verklig ägare.
- Deklarera inkomster från rörligt kapital (räntor på kontot) i den inkomstdeklaration som motsvarar den person som tillskjutit pengarna.
- Om det rör sig om stora belopp, överväg att formalisera en verklig donation, deklarera den och betala skatt, istället för att riskera påföljder.
