Trumps tullar var avsedda att stärka dollarn, men det blev tvärtom. Med euron och andra valutor som apprecieras mot den amerikanska valutan kan europeiska exportörer drabbas av konsekvenserna.
Den amerikanska dollarn har upplevt en kraftig nedgång under 2025 och har tappat cirka 13 % mot euron (och prognoserna tyder på att euron kommer att fortsätta stiga) och mer än 8 % mot den japanska yenen sedan januari. Denna drastiska försvagning beror på en perfekt storm av ekonomiska och politiska förändringar under den nya Trump-administrationen.
Det är sant att dollarn var övervärderad efter ett decennium av uppgång, samtidigt som de starkare tillväxtutsikterna i Europa och Japan också fick investerare att dra tillbaka kapital från USA till sina hemmamarknader. Men dollarns verkliga sårbarhet blev tydlig när USA:s president Donald Trump återtog sitt ämbete i januari och två månader senare tillkännagav aggressiva tullavgifter, vilket orsakade chockvågor på världsmarknaderna.
I stället för att stärka dollarn ledde dessa handelshinder och rädslan för en reaktion från viktiga handelspartner som Kanada och Kina till en långvarig osäkerhet som dämpade investerarnas intresse för amerikanska tillgångar.
Den ökande amerikanska statsskulden, som nu uppgår till hela 124 procent av bruttonationalprodukten (BNP), de ihållande budgetunderskotten och Moody’s nyligen sänkta kreditbetyg för USA har också gett varningssignaler, vilket har fått investerare att söka sig till euro, yen och schweiziska franc, samt till guld, som har stigit till en historisk högsta nivå i april.
Stark euro och ”smärtsamma” tullar för exportörer
Europeiska tillverkare skyndar sig nu att anpassa sig till en mycket starkare euro, samtidigt som de väntar på att en överenskommelse ska nås för att undvika så höga tullar.
Ekonomen Gian Maria Milesi-Ferretti, seniorforskare vid Hutchins Center for Fiscal and Monetary Policy vid Brookings Institution i Washington D.C., tror att kombinationen av en stark euro och nya tullar kommer att bli ”smärtsam” för europeiska exportörer.
”Det är mycket troligt att priserna i dollar på europeiska produkter i USA kommer att behöva höjas och att de kommer att förlora marknadsandelar där”, säger han till DW.
”Tröskeln för när detta blir smärtsamt beror inte bara på växelkursen, utan också på vinstmarginalerna och den tullsats som Trump beslutar [med EU]”, tillägger han.
När deadline den 9 juli för att undvika de 50-procentiga tullar som Trump hotat att införa på europeiska importvaror närmar sig har förhandlarna från USA och EU gjort begränsade framsteg. De flesta EU-produkter omfattas för närvarande av en bastull på 10 procent, med en amerikansk skatt på 25 procent på stål, aluminium och bilar.
”Många av EU:s importvaror till USA är inte slutprodukter”, förklarar Thorston Beck, chef för Florens skola för bank- och finansväsen, för DW. ”Tyska maskiner används till exempel för att producera andra varor. Men om dessa maskiner blir dyrare, blir också de varor som de producerar dyrare.” Beck tror att detta scenario skulle driva upp inflationen i USA och bromsa tillväxten, vilket skulle försvaga dollarn ytterligare.
Läkemedels- och bilindustrin drabbas hårdast
Förra året exporterade EU varor till ett värde av cirka 532 miljarder euro (625 miljarder dollar) till USA, vilket är en ökning med 5,5 % jämfört med 2023, enligt EU:s statistikbyrå Eurostat. Läkemedel stod för den största delen (mer än en femtedel av de läkemedel som tillverkades i EU gick över Atlanten), följt av bilar, industrimaskiner och flyg.
EU-länderna exporterar cirka 750 000 fordon per år till USA, enligt konsultföretaget AlixPartners. Detta motsvarar 14 % av den totala volymen fordon som tillverkas i Europa (och 24 % i värde). För företag som Volkswagen och Mercedes-Benz är tullarna och dollarns försvagning en källa till stor oro.
Airbus exporterar cirka 12 % av sina flygplan till USA, enligt uppgifter från flygdata- och analysföretaget Cirium. En Airbus A320neo, med ett pris på cirka 110 miljoner dollar (93,6 miljoner euro), kan komma att stiga i pris med 10 miljoner dollar på grund av eurons appreciering, vilket skulle göra den mindre konkurrenskraftig jämfört med Boeings 737 MAX.
Kommer dollarn att fortsätta vara referensvalutan?
Den skattelag som Donald Trump drivit igenom i USA kan öka det amerikanska budgetunderskottet med mellan 3,1 och 3,8 biljoner dollar på tio år. Dödläget i kongressen om skuldtaket, som i januari fastställdes till 36,1 biljoner dollar, bidrar inte heller till att undanröja tvivlen om dollarn.
Detta driver på andra valutor, såsom euron och yenen, och ökar också tvivlen om dollarns roll som global reservvaluta. Mer än hälften av världens handelsfakturor betalas dock i dollar och nästan 90 % av valutatransaktionerna sker i dollar.
Kina och andra BRICS-länder vill minska sitt beroende av dollarn för handeln, vilket har skapat ytterligare risker för den amerikanska valutans styrka. Beck, professor i finansiell stabilitet i Florens, tror att den amerikanska dollarn kan förbli svag efter Trumps andra mandatperiod, men att den kinesiska yuanen inte kommer att ha lätt att ersätta den eftersom ”det är mycket svårt för dem att skapa samma förtroende som dollarn har haft i årtionden”.
Beck är övertygad om att det inte kommer att dyka upp något alternativ som kan ersätta dollarn, ”åtminstone inte under de närmaste 20 eller 30 åren”, och han tror att det kommer att bli en ökad fragmentering, där regionala valutor som euron och schweiziska francen kommer att ta över roller som dollarn tidigare hade.
