Mänsklighetens största bedrift: De sår uttjänta batterier och skördar ren bränsle

Idag står vi inför en rad utmaningar när det gäller att ta hand om vår planet, till exempel hantering av elektroniskt avfall som batterier och övergången till mer hållbara bränslen, men tänk om båda problemen kunde lösas samtidigt?

Mänsklighetens största utmaningar

Som samhälle har vi ett ansvar att ta hand om vår planet, särskilt nu när föroreningarna har ökat drastiskt, men för att göra det måste vi lösa en rad utmaningar, varav en är hanteringen av elektroniskt avfall.

Elektroniskt avfall som batterier finns i praktiskt taget allt, från våra mobiltelefoner till elbilar, men deras livslängd är inte evig och när den är slut hamnar de på soptippen, eftersom återvinningen är mycket komplex och ineffektiv.

Men det värsta är att ämnena i detta avfall kan läcka ut i marken och vattnet och utgöra ett direkt hot mot den biologiska mångfalden och människors hälsa. Dessutom är detta avfall ett slöseri med resurser som skulle kunna återanvändas.

Parallellt med detta har vi en annan utmaning, nämligen att övergå till renare bränslen, eftersom bilar med förbränningsmotorer släpper ut gaser som förorenar vår planet. Men det finns ett sätt att lösa båda problemen samtidigt…

Återvinning av batterier och rent bränsle

I Österrike har forskare vid Tekniska universitetet i Wien utvecklat ett innovativt system som istället för att kasta bort använda batterier, ”sår” dem för att skörda metan, ett rent bränsle. Men hur är detta möjligt?

I princip extraheras användbara resurser från återvunna batterier, såsom litium, kobolt och nickel, och dessa material omvandlas sedan till en högpresterande nanokatalysator, en process som är lika effektiv som detta osynliga energigivande system.

Men det mest imponerande är att nanokatalysatorn omvandlar koldioxid till metan med hjälp av väte, i en ren och effektiv process, vilket innebär att tekniken inte bara löser problemet med batteriavfall, utan också genererar energi från det.

En annan punkt som väcker stor uppmärksamhet är hur enkel processen är, eftersom den, till skillnad från andra omvandlingsmetoder som kräver extrema förhållanden, fungerar utan problem vid en måttligt låg temperatur på 250 °C.

Och som om det inte vore nog kan de katalysatorer som har tjänat ut sin livslängd återvinnas och användas som prekursorer för tillverkning av nya katalysatorer, vilket sluter en cirkulär ekonomicykel som minskar avfallet.

Stora förväntningar på framtiden

Men betydelsen av denna innovation sträcker sig långt utanför laboratoriet, för om denna teknik skalas upp till industriell nivå skulle den kunna användas i kraftverk och för alltid förändra hur vi får fram bränslen.

Om det sker skulle inte bara föroreningarna från utsläppen minska, utan också mycket värdefulla resurser som idag hamnar på soptippar och förorenar vår planet skulle återvinnas.

Detta öppnar möjligheten att skapa en modell för energiberoende som använder material som redan finns, vilket i sin tur skulle minska utvinningen av icke-förnybara naturresurser, en perfekt kombination av cirkulär ekonomi, avfallshantering och energiomställning.

Och till skillnad från andra lösningar som bara fokuserar på att minska miljöpåverkan, uppnår detta system något mycket mer ambitiöst, eftersom det omvandlar giftigt avfall till en mycket värdefull energiresurs, det vill säga det som tidigare var ett problem är nu en lösning.

Denna typ av framsteg ger oss ny hopp och visar att det är möjligt att lösa miljöproblemen. Ett annat bevis på detta är dimharpan som löser världens allvarligaste problem.