I ett arbete lett av forskare vid University of Cambridge (Storbritannien) har man upptäckt mekanismen bakom hur aspirin kan minska metastasering av vissa typer av cancer genom att stimulera immunförsvaret.
Fördjupning
I studien, som publicerats i ’Nature’, säger forskarna att upptäckten av mekanismen kommer att stödja pågående kliniska prövningar och kan leda till att aspirin används specifikt för att förhindra spridning av känsliga cancerformer och för att utveckla effektivare läkemedel för att förhindra cancermetastasering.
Forskarna varnar för att aspirin kan ha allvarliga biverkningar hos vissa personer, och kliniska prövningar pågår för att fastställa hur det kan användas på ett säkert och effektivt sätt för att förhindra spridning av cancer. Därför bör man rådfråga sin läkare innan man börjar ta aspirin.
Studier på cancerpatienter har visat att de som tar lågdosaspirin dagligen har en minskad spridning av vissa typer av cancer, såsom bröst-, tarm- och prostatacancer, vilket har lett till pågående kliniska prövningar. Hittills har man dock inte vetat exakt hur aspirin kan förhindra metastaser.
I denna studie säger forskarna att deras upptäckt av hur aspirin minskar cancermetastaser var en slump. De undersökte metastaseringsprocessen, eftersom cancer börjar på ett ställe, men 90 % av dödsfallen i cancer inträffar när cancern sprider sig till andra delar av kroppen.
Forskarna ville bättre förstå hur immunsystemet reagerar på metastasering, eftersom enskilda cancerceller som lossnar från den ursprungliga tumören och sprider sig till andra delar av kroppen är särskilt utsatta för immunförsvarets angrepp. Immunsystemet kan känna igen och döda dessa ensamma cancerceller mer effektivt än cancerceller i större tumörer, som ofta har utvecklat en miljö som hämmar immunförsvaret.
Forskarna analyserade tidigare 810 gener hos möss och upptäckte 15 som hade en effekt på cancermetastasering. De upptäckte särskilt att möss som saknade ett gen som producerar ett protein som kallas ARHGEF1 hade mindre metastasering av flera primära cancerformer i lungor och lever. Forskarna fastställde att ARHGEF1 undertrycker en typ av immuncell som kallas T-cell, som kan känna igen och döda metastaserande cancerceller.
Mer information
För att utveckla behandlingar som utnyttjar denna upptäckt behövde de hitta ett sätt att få läkemedel att verka på den. Forskarna spårade signaler i cellen för att fastställa att ARHGEF1 aktiveras när T-celler utsätts för en koagulationsfaktor som kallas tromboxan A2 (TXA2). Detta var en oväntad upptäckt för forskarna, eftersom TXA2 redan är välkänt och kopplat till aspirins verkan.
TXA2 produceras av blodplättar, en cell i blodomloppet som hjälper till att koagulera blodet och förhindrar att sår blöder, men som ibland orsakar hjärtinfarkt och stroke. Aspirin minskar produktionen av TXA2, vilket ger antikoagulerande effekter som ligger till grund för dess förmåga att förebygga hjärtinfarkt och stroke. Den nya forskningen har visat att aspirin förhindrar spridning av cancer genom att minska TXA2 och frigöra T-celler från undertryckning. De använde en musmodell av melanom för att visa att hos möss som fick aspirin minskade frekvensen av metastaser jämfört med kontrollmössen, och detta berodde på att T-cellerna frigjordes från TXA2-suppression.
Professor Rahul Roychoudhuri* vid University of Cambridge, som ledde studien, påpekar: ”Trots framstegen inom cancerbehandling får många patienter med cancer i tidigt stadium behandlingar, såsom kirurgisk borttagning av tumören, som har potential att vara botande, men sedan återfaller på grund av att mikrometastaser växer fram: cancerceller som har spridit sig till andra delar av kroppen men förblir i ett latent tillstånd.
De flesta immunterapier utvecklas för att behandla patienter med etablerad metastaserande cancer, men när cancern först sprider sig finns det ett unikt terapeutiskt fönster där cancercellerna är särskilt sårbara för immunangrepp. Vi hoppas att terapier som riktar sig mot detta sårbarhetsfönster kommer att ha en enorm betydelse för att förebygga återfall hos patienter med tidig cancer som löper risk för återfall.
Forskarna betonar att aspirin, eller andra läkemedel som kan rikta in sig på denna väg, har potential att bli billigare än antikroppsbaserade terapier och därmed mer tillgängliga globalt. I framtiden planerar forskarna att hjälpa till att översätta sitt arbete till en möjlig klinisk praxis genom att samarbeta med professor Ruth Langley från MRC:s kliniska prövningsenhet vid University College London, som leder den kliniska prövningen Add-Aspirin, för att ta reda på om aspirin kan stoppa eller fördröja återfall av tidig cancer.
